Race Report – Karlstadsimmet & Karlstad Triathlon

Äntligen var det dags! Årets första tävling i CAPA’s regi. Jag fullkomligt älskar Pär och Camilla och deras tävlingar. Det är enda gången man åker någonstans, tar ut sig så att man nästan spyr, för att sedan vända hemåt med ännu mer energi än vad man kom dit med.
Jag lovar, det är sant. Jag tror det kommer upp ett kort på dessa två om man googlar eldsjälar och energispridare. Gör det inte det, så borde det i alla fall göra det!

Först ut på fredag kväll är Karlstadsimmet. Jag tycker så mycket om det av sååå många anledningar. Förutom det jag nämnt ovan så är det himla skönt att redan innan start veta att man tar kön i fältet. Jag kommer vara typ sist, men det är ok. Det roliga är att sedan se hur långt efter de helt galet begåvade ”riktiga” simmarna man är. Och så korven förstås. Och kaffet, från Löfbergs 🙂

Jag öppnar lite försiktigt men har svårt att hitta flyt. Det känns långt och mina glasögon bara immar igen. Jag stannar och fixar. Simmar igen. Ok, lite bättre flyt. Vem är det som skriker?!? Aaaaaaa…man får alltså inte gena??? Måste simma heeela banan…ända ner till sista bojjen… Bra där Therese. FEL boj att vända vid. Simmelisim tillbaka hela vägen och tillbaka på banan. Stanna, fixa imma, simma. Ungefär 18 timmar senare har jag simmat 3 km och kliver upp på land och får min medalj. Låt oss säga att jag kom något längre efter första simmare i år än jag hade planerat…

KarlstadSimmet-000011-700x466

Ok – mot campingen och några timmars sömn innan lördagens triathlon. Note to self. Förboka camping i juli ditt jäkla pucko. Alla campar då!!!
Men tji den som ger sig. Det finns en plats utan el på Skutberget. Vi tar’n!
Andreas: ”Ringer du och bokar?”
Idioten bredvid: ”Nej, kör dit bara!”
Pom pom pom, före i kön står en norska…hon bokar…den sista platsen utan el…Jahapp…
Kvällen slutar på en parkering i Karlstad tillsammans med en engångsgrill. Det går ju bra det också. Om man är född halvnormal.

Tävlingstajm. Sprintdistansen är det som gäller eftersom vi ska hem och fira fyrtioåring på kvällen. Jag gillar sprint. Efteråt. När kräk-känslorna lämnat kroppen. Kommer på mig själv gång på gång att detta INTE är medeldistans, du ska inte glida fram som i dvala, du ska ta i!!! Ja, ja – det finns väl ni som tar i även i långa distanser. Låt oss kalla det en skillnad mellan oss bara. Moving on.
Efter en bra simning, ok cykling och medioker löpning kliver jag i alla fall över mållinjen. Trött, glad och med massor av ny energi!

KarlstadTrSprintLogo-000088

Som en tvist på slutet kan jag tipsa om att man inte ska testa om tempocyklarna får plats på cykelstället exakt samma tid som man ska åka. Då kan det hända att man får ta andra cyklar till tävlingen istället…troligtvis därför som undertecknad cyklade ganska så crappigt. Jag var helt enkelt inte snygg nog…

~The End…for now.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: