Race Report – Sturefors Triathlon 2017

Fart. Jag tror jag är allergisk mot fart. Så kommer då ändå dagen. Dagen för Sturefors Triathlon. En sprint. Sprint betyder fart. Jag gillar inte fart.

Vi kommer dit med mormor och morfar i släptåg. En solig dag med idel glada miner. Vi träffar så mycket folk innan start att jag nästan inte hinner lägga in cykeln i växlingsområdet innan det är dags för start.

Åla sig i våtdräkten och sedan kasta sig i vattnet. Tänker att jag borde värma upp kroppen lite innan start, som de snabba gör. Många tänker som jag och på tre minuter blankt har vi förvandlat den lilla sjön till en dypöl efter allt vårt nervösa trampande nedanför bryggan. Jag provar att skölja glasögonen som blir marinerade i en korsning av lera och dy.

Starten går och vi simmar iväg. Det är som att ha ramlat ner i morgongröten första metrarna. I shit you not (som vi sa när jag var ung).
Jag vevar på som satan och lyckas ta mig fram, över, under och vid sidan av mina medsimmare. Det är trångt och roddigt. I love it!

sturefors_2

Uppe och in för växling. Pulsen ligger runt 450 blås och syret till hjärnan ansågs tydligen inte så viktigt eftersom min intelligens nu inte ens sträcker sig till att kunna knäppa upp hjälmen. Jag sliter, drar, svär och dör inombords innan jag inser…att öppningen är på motsatt sida. Bra där. Du är inte dum du. Dock har jag nu istället lyckats med konststycket att dra åt hakremmen på min hjälm till storlek pytteliten. Skit samma, jag ska ju bara cykla två mil, jag behöver väl inte prompt andas just den tiden av loppet…*suck*

Off we gooo! Med lite för lite tid på cykeln och lite för mycket "snabbaste fyra milen hittills dagen innan" i benen så fullkomligt dör jag. Jag får inte ner pulsen, klarar inte av att växla till lilla klingan i uppförsbacken och tar sop-slut i de små taniga låren. Jag sliter hund hela cyklingen och är själaglad att äntligen få kliva av efter två vidriga mil.

Kutar in för växling och ska vinka lite snitsigt till min fan club. Dålig idé eftersom jag är nära att gå i gatan med cykel och medtävlare. Skärp dig nu snitsarn…

Ut på löpet. Brölar något obegripligt till Leif (tävlingsledaren för Björsäter Triathlon som jag varmt kan rekommendera) som står på sidan och peppar.
OMG. Nu måste jag ju ligga på, det är ju fem km som ska avverkas och de ska helst avverkas ganska fort. Jag sliter även här och fusk-går i några av backarna i spåret (fast säg det helst inte till någon). Efter typ 4,5 km kommer det en orkan på intågande. Tror hon kallas Lisa Ring. Satan vad hon kan springa! Jag hann knappt se henne när hon passerade.

I mål tillslut i alla fall och jag vill poängtera att bilden visar mitt allra vackraste leende. Fotegenisk…eller vad är det man brukar kalla det 😉

sturefors_1

Tack Sturefors Triathlon med Jakob i spetsen för ett sjujäkla skoj arrangemang. Även om jag hatar fart 🙂

The end. For now.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: